Kanonfiske medans tummen växte !

Efter förra veckans regn och mildväder så försvann iallafall en del snö på våra isar. På vissa sjöar såg det riktigt lovande ut. När det sedan såg ut att bli plusgrader bokade jag och Martin en tur i helgen. Men eftersom det är vintern 2018 så hann självklart vintern lägga ett lock på sjön vi skulle fiska. Det stoppade inte oss, utan vi gjorde ett försök.

Vi tog oss till sjön och packade våra pulkor. Vi hade sett ut en platå mitt på den medelstora sjön som vi skulle testa.

Det visade sig ligga 5cm pudersnö ovanpå riktigt fin blankis. Skulle ljuga om jag sa att det var en fröjd att ta sig ut. Rätt som det var försvann fästet under fötterna eftersom jag lämnat broddarna hemma. Men vi slirade oss ut!

Efter en svettig promenad var vi framme och placerade ut våra spön.

Dom flesta mörtarna placerades ca1 meter under iskanten men vi prövade även att sätta några i mellanvattnet. (Alla gäddor skulle visa sig hugga på betesfisken som placerades ca 1meter under iskant)

Efter att vi fått ut våra spön fäller det på spöt närmast mig. Rusar dit och gäddan rusar i full fart. Sätter mothugget men det är tomt. Strax därefter fäller det på ett annat spö och Martin rusar dit. Denna gång går det bättre och en fin 90cm+ gädda kan landas. Nästa fäll var mitt eftersom vi oftast kör vartannat fäll när jag och Martin är ute själva. Det visar sig att gäddorna är inne i en huggperiod. Medans Martin krokar av fäller det på nytt. Jag rusar så gott det går på det hala underlaget. Gäddorna är arga idag, det sprutar lina från rullen. Sätter mothugget och denna gång sitter även min fisk. Ännu en fin 90cm + gädda kan landas. Det fortsätter så och vi lyckas landa 5 gäddor som visar 90-99cm på Rapala måttbandet och en lite mindre. Fantastiskt skön känsla att drilla fisk med Rapal Squall XXH spöna!

Riktigt kul fiske och nästa gång sitter förhoppningsvis den riktigt stora!

Måste även berätta om mitt försök att hitta en grundtopp i området vi fiskade. Tanken var att jag skulle pimpla abborre i väntan på fäll om jag nu skulle hitta denna grundtopp.

Jag hittade aldrig denna grundtopp och att jag gjorde ett försök kändes i hela kroppen flera dagar efter. När vi satte ut våra spön hade jag lodat djupet med hjälp av ekolodet jag har i min pulka. När man borrar hål i isen kommer ju självklart vatten upp och detta vatten hamnar även under pulkan när denna befinner sig i närheten av hålet.

När jag sedan begav mig ut på ”grundtopps expedition” skulle det visa sig att min pulka inte gled på snön utan karade snön framför sig. Så plogbilen Ingrids kämpade så svetten rann medans han spann! För varje hål jag gjorde i sökandet av grundtoppen byggdes lagret av snö på under pulkan. Till slut kände jag mig som min lilla framhjulsdrivna ”skruttbil” ståendes i en isig uppförsbacke och bara spann!

Hela sökandet avslutades med att jag halkade och drämde tummen i borrspiralen och stukade tummen rejält! Svordomarna som jag ville dela med mig av under ”pulk-kampen” forsade nu ut! Jag hittade aldrig någon grundtopp men min tumme växte och färgades lilablå. Tur gäddorna var i farten det är bästa medicinen!

Så kan det gå…haha

Jag ser det som träning…haha !

Nästa gång är broddarna med, grundtoppen skall lokaliseras och den riktigt stora gäddan hugger! Ut och njut!

Skitfiske!

Comments

Kommentarer