Järnpsyke!

Den som inbillar sig att riktat ismete efter större öring är enkelt får nog tänka om, visst kan lyckan vara framme direkt men i regel är det många timmar på sjön på varje fisk. I mitt fall närmare bestämt 120 spötimmar utan fäll när jag äntrade isen inför ännu ett pass!

Jag och min trogna följeslagare Mats hade redan innan fisket bestämt att prova ett annat område då vi haft det kämpigt på slutet.

Jag har dock 100% förtroende för redskap o tackel som beskrivs här:

Fäll! Mats var närmast och jag rusade efter pulkan med tillbehören om det skulle vägas eller mätas, hjärtat slog oroväckande men lugnade dock ner sig då en gädda hade valt betesfisken som presenterades på två meter under isen över 17 meter djup. När ytterliggare en timme passerat flyttade jag på ett spö och på vägen tillbaka hände det!

Det fullkomligt sprutade lina från rullen så det var bara att kroka direkt, stumt! När öringen väl kommer närmare hålet börjar denna riktiga kampen, men det gick bra denna gång.

Skönhet!

Efter 144 spötimmar kom så belöningen i form av 76 cm absolut skönhet, värt varenda minut kan jag lova.

Att få hålla i sådan fisk en kort stund, och sedan tacka för kampen och se den återvända till djupen är en otrolig känsla. Nu hoppas jag på lite kortare tid mellan nappen.

Hörs!

 

Comments

Kommentarer