Abborrfiske i det sista solljuset

Solen är på väg ner och sjöns yta ligger som en spegel. Blank, orörd och till synes helt livlös. Tystnaden och lugnet är totalt. Så plötsligt kommer ljudet som får hela kroppen att fokusera maximalt. Det ploppade ljudet som uppstår när stor abborre jagar i ytan. Abborrfiske om hösten är galet skoj!

Efter en tid med mycket jobb så var det otroligt skönt att få komma ut och ladda batterierna på sjön igen häromkvällen. Fisket inleddes med ett gäng små fiskar men jag såg på ekolodsskärmen att det var gott om både betesfisk och abborre.

De fiskar jag fick tog på klassiskt jiggfiske och när jiggen låg på botten. Då var de framme och plockade upp den. Nappen var försiktiga men med fokus på linan kan man se när den sträcker upp och mothugget ska sättas in.

Även försiktiga hugg syns väl

Jag fiskar med Sufix 832 i dimensionen 0,13 till mitt abborrfiske. Personligen gillar jag färgen Fire Camo otroligt mycket då den är väldigt synlig mot vattenytan i de flesta ljusförhållanden. Just den detaljen kan vara direkt avgörande när fisken försiktigt plockar upp betet från botten.

Som tafs kör jag Sufix Super 21 fluorocarbon i olika dimensioner. Normalt 0.25-0.35 men givetvis grövre om det finns gädda i området. Och självfallet tunnare om presentationen kräver det. Linan finns i en riktigt praktisk tafsförpackning och kommer i en mängd olika dimensioner från 0.14 till 0.60.

Ljudet avslöjar jägarna

Abborrarna hugger sporadiskt utan att det känns riktigt hett. Men så plötsligt hörs ljudet från jagande fisk bakom ryggen. PLOPP! PLOPP! Små silverglänsande löjor flyr för livet och efter dem plogar abborrarna fram med uppspärrade ryggfenor.

Det första kastet hinner knappt landa innan hugget kommer. Pang! Abborren som klippt betet fightar stenhårt och jag förvånas över att den faktiskt inte är större än vad den är när jag krokar loss den. En vackert mörk fisk som nästan skimrar i grönt och som pricken över i: de blodröda fenorna.

Abborrfiske är sjukt kul!
De finns i en mäng olika färgvarianter – våra kära abborrar.

Snabba beten och hårda hugg

Kasst efter kasst resulterar i fina fiskar. Flera över 40 centimeter och kring kilot. De flesta på en Rapala V-Blade strax under ytan. Färgen YP, Yellow Perch, funkar riktigt bra i det bruna, men klara, vattnet. Jag fiskar gärna betet snabbt, precis under ytan, med korta spinnstopp när abborren jagar ytligt.

Kvällens längsta fisk mätte in på 45 centimeter men saknade det där hullet som de nu bygger på sig inför hösten. Det är läge att ha ett riktigt kul abborrfiske nu!

En abborre simmar åter
Back she goes

Comments

Kommentarer