Kallt och svåra rödingar

En kort och snabb resa upp på fjället fick sätta starten på denna säsongs första arkresa. Kallt och stilla väder med svårflörtade fiskar gjorde det hela till ett riktigt pannbens fiske.

En intensiv fiskevecka är förbi som dels bestod av långa dagsturer med skoter och isborr upp på fjället. Men även några dagar av boende i arken. Bägge resorna har olika fördelar men att bo i en varm ark när temperaturen legat på -25 är åtminstone skönt.

Fisket varierade brett på de platser jag besökte. Många dagar fick man ta och leta upp rödingen med hjälp av borren eftersom fisket stod stilla. Samtidigt så ökar dagsljuset mer och mer här uppe i norr och dagarna blir längre för varje vecka som går. Vilket i sin tur aktiverar mer fisk. Men det märktes inte av så mycket under mina strapatser då fisken var ganska inaktiv. 

Morgonhugget är ofta den hetaste perioden under dagen för rödingfisket och det var även då jag lyckades kroka i en fin röding. 

Jag började fiska tidigt under en morgon och kämpade många timmar innan det syntes något i hålet. Mitt Akka blänke med en Artic light blink ovanför fick agera lockbete.

Jag skulle precis börja äta min frukost som jag hade gjort i ordning bredvid mig. Men så syntes den första fisken i hålet. Typiskt… precis när man sitter med frukosten i famnen så bestämmer de sig för att dyka upp.

Jag drog fort ner på yvigheten i mina rörelser för att inte skrämma och störa fisken när den väl kommit in i hålet. Samtidigt som jag försöker att inte spilla ut maten framför mig så lyckades jag göra ett mothugg när fisken högg.

Jag såg sen innan i hålet att det var en fin röding men väl på kroken så kämpade den för det dubbla i storlek. Många rulltjut blev det för min Black Betty Frefall rulle och när fisken väl börjar närma sig hålet så ger den sitt allra yttersta för att komma loss. Den nötte även med linan många gånger mot iskanten i hopp om att den ska gå av. 

Därför är det så viktigt att man har tåliga grejer som man fiskar med. En bra krok på sitt blänke är A och O, men även att linan mellan kroken och blänket håller. Riktar jag mig mot stor fisk så byter jag alltid till starkare material. Kroken jag kör med heter 7237 BN LIGHT INLINE SINGLE från VMC som jag knyter fast med Sufix Ice Magic 0.33mm. Det får även gärna vara grövre lina, viktigaste är att det håller.

Ett förlåtligt spö med en bra rulle är också viktigt. Det gör att man klarar av hårda drillningar och tunga stångande rödingar. Tickle-stick är en bra spöserie som har spön för olika situationer. Finns UL spön till mormyskor som är extremt känsliga. Men också styvare spön till tyngre beten. Kör man med en Black Betty-rulle så blir upplevelsen hundraprocentig. Kläm och känn för dom är riktigt fina!

Fisken kom sedan upp och där vägde och fotade jag av den. Vågen stannade på 2040gram vilket är en fin fjällröding. Bilderna blir lite halv dåliga när man är själv, men det får man leva med.. Därefter tog jag och åt klart min frukost som nu smakade lite extra gott :)

Comments

Kommentarer

Om Lucas Lövgren